Look out weekend, cuz here I come

Januari är lite av en "fyllnads månad". Det nya året tar sakta fart, vädret är något mitt i mellan, på TV visas det lite halvt trista galor stup i kvarten, och folket i städerna lunkar vidare som i en dimma. Däremot är det underbart när man ruskas om lite och det helt plötsligt finns en hel del att göra. Som denna helg i Sveriges framsida. Filmfestivalen har anlänt och den årliga ögonfesten kan börja.
Förutom ett enormt urval av filmer så bjuder Göteborgs Internationella Film Festival på en storslagen invigningsfest. Artister som Kleerup, El Perro Del Mar, José González, Looptroop Rockers, Midaircondo, och halva Justice samt många fler kommer att ljuda på Trädgårn' på fredag 23/1 med start kl 21. Har man råda att pröjsa de där 265 kr så kan man dansa natten lång med skönt filmfolk och diskutera årets skörd av filmer.

Även denna kväll så bjuds det på drum 'n' bass i form av Club Shambler på stabila båten Rio Rio nära Göteborgs finaste, Feskekörkan. Bassline Express, som vanligen kör d'n'b på studentradion på tisdagar, är med och håller i klubben. Passa på att dansa av dig alla dina demoner till tunga basgångar och penetrerande ljudvågor, från kl 22-04.

Ögonfesten fortsätter denna helg på några av gallerierna och konsthallarna i stan.

På 24ans Galleri på Bangatan 24D i Majorna huserar Alexander Arlbrandts verk, under namnet Den Abstrakta Vardagen. Utställningen har varit öppen sen 9/1 och håller på till 5/2. Utställningen har beskrivits följande "gatukonst korsat med abstrakta explosioner, kantade av Arlbrandts synder på världen idag". Öppet ons och fre kl 14-18, tors kl 11-18, lör kl 11-15.


Även på Andra Långgatans Galleri Bella pågår två utställningar, Sparks In The Dark och Fragment Disease, också med en smak av gatukonst.
Frank Marklund, som vi nämnt innan på bloggen (se inlägg Frank Marklund och Tony Hultqvist) ställer ut tillsammans med konstnären Johannes Lindgren. Som vi pratade med för att få en snabb inblick i utställningen, Fragment Disease. "Det är ett antal olika stilar i ett och samma rum från mig. Jag blir inspirerad av trasiga, kvaddade och misära mönster, som till exempel ett avtryck av fågelskit. Blandat och kombinerat av serietecknarkonst, gatukonst, industri och en gnutta traditionell".
Förutom utställningarna bjuds det på musik hela helgen, på fredag kl 21 med balkan/progg, lördag kl 21.30 med indie-rap i form av Smea och Prosperous och söndag kl 20 med jamsessions. Galleriet har annars öppet från kl 12-20 varje dag fram till 30/1.

Konsthallen har på lördag 24/1 vernissage för en utställning med fokus på Nordafrika. Konstnärerna Yto Barrada och Hala Elkoussy ställer ut samt Cinemateket i Tanger. Foton och videoverk i en salig blandning. Utställningen håller på fram till 24/1-5/4.

En händelserik helg för den kultursuktande hipstern. Jag ska ladda med att lyssna och kolla på Black Eyed Peas klassiska "Weekends".

Frank Marklund och Tony Hultqvist på Galleri Bella

Bild av Fredrik Cedervall

Yes, återigen vistas jag på Andra Långgatan, och man kan tycka att bloggen börjar bli lite av ett heligt tempel tillägnad just denna gata. Inte så konstigt däremot eftersom det alltid verkar hända något nytt och spännande här. Plus att den påminner mycket om mina framtida drömmars stad, Berlin. Så som sagt, har ni inte strosat på Göteborgs hipster gata nummer ett än så är det tillfälle för det nu.
På Galleri Bella i slutet av gatan hålls en delad utställning som konstnärerna Frank Marklund och Tony Hultqvist står bakom. Det var vernissage 8/8, och mitt i all Way Out West hysteri tog jag mig dit för en stunds betraktelse. Det var ett skönt inslag i festivalyran som fortfarande surrade i huvudet. Väl där möttes jag av en bunt med glada människor och musik, stämningen var mycket varm och familjär.

Tony Hultqvist, 24, uppvuxen i en stad utanför Uppsala men numera bosatt i Stockholm, har sysslat med grafisk design sedan 11 års ålder och jobbar just nu bl. a med Fair Magazine. Hans fotografier må vara få på Galleri Bella men ger ett gediget intryck, det är ett fint språk som förmedlas och den anonyma karaktären som porträtteras väcker min oerhörda nyfikenhet och jag vill se mer.
Jag ringde upp Tony för att stilla min nyfikenhet.
– Det ska föreställa mig, och hur jag lever mitt liv som diabetiker. Jag vill ge folk en tankeställare. Ta en kostymklädd karaktär som man kanske i vanliga fall ser i ett urbanskt mecka och slänga ut skogen. Vända på perspektivet och fråga sig vart man är på väg.

Den bästa responsen enligt Tony är när folk kollar undrande.
– Det finns en röd tråd i verken, de förklarar varandra. Man tror att man ska få budskapet direkt för att de innehåller element av grafisk form och reklam. Men det bästa är att se hur folk gapar och kliar sig på huvudet.

I den större delen av lokalen där Frank Marklunds verk huserar möts man av en flodvåg av detaljer och intryck. Det är en varierad utställning med verk i bläck och tusch, samt ett par skulpturer, och en litografi. Man dras väldigt fort in i en värld som färgas av en omättlig fantasi. Verken växer ju mer man står och observerar dem, och detaljrikedomen får en att upptäcka något nytt för varje ögonkast.

Jag besökte galleriet igen några dagar senare för att prata lite mer med Frank Erik Nicanor Marklund, 23. En ung och lovande konstnär från Östersund som bott i Göteborg i snart ett år.
– Städerna skiljer sig mycket, det är en helt annan miljö. Fast de är båda hamnstäder även om den ena ligger mitt i landet och så blåser det mycket.

Det är mycket djur och natur när man kollar på verken och läser på Franks blogg, han känns som ett naturbarn som gärna vistas mer under ytan än över, och han berättar stolt att han haft 50 baddagar denna sommar.
– Vatten är mitt element, säger han och ler.

Runt 16 till 17 års ålder hittade Frank en stil som han säger har eskalerat till en enhet. Vilken form uttrycket tar varierar sig gärna.
– Det är spontana intryck, inre visioner och bilder. Jag gräver i det undermedvetna och tar fram den sidan.

När vi börjar prata om skapandeprocessen så kommer det fram hur mycket själ som ligger bakom allt jobb.
– Jag äter lite, tar en kopp te, lyssnar på musik och sätter mig när och tecknar. Min dygnsrytm är helt skruvad, jag jobbar när andra sover och vice versa. Ett av verken som hänger här har tagit mellan 250 till 300 timmars arbete. Det varierar, och beror lite på vad som händer runt omkring en, och vad man behöver själv.

Drömmen är att kunna leva på konsten och Frank verkar ha bestämt sig.
– Det är nu, just nu. En chans, en grej att fokusera på.

Utställningen kommer att hålla på fram till 21/8, och Frank kommer att vara på Galleri Bella från 14-21 varje dag. Något som inte får missas.